Quantcast
Channel: Akutläkarbloggen
Viewing all 25 articles
Browse latest View live

Advanced Wound Closing Techniques

$
0
0
På ACEP höll Michelle Lin en fantastisk föreläsning om olika metoder för att suturera/sluta sår. Man kan ju tro att det är något som är enkelt fixat med några suturer, men som ni alla vet är det inte alltid så lätt.

Vid alla sårskador är det viktigt att:
1. Irrigera noga. Det spelar inte så stor roll med vad man sköljer, bara det sköljs under tryck. Helst med en spruta - akta för stänk! Att spruta lite NaCl från de små plastflaskorna ger inte adekvat tryck.
2. Inspektera noga för främmande kropp. Explorera i blodtomt sår helst, sätt på blodtrycksmanchett och pumpa upp om sår på hand/arm etc. Om man är osäker, och såret är kontaminerat - gör en röntgen! Alternativt ultraljud. Att sy in en främmande kropp kommer att ge patienten en sårinfektion och komplikationer.
3. Testa funktioner av senor, nerver och kärl. När man kontrollerar senor, kontrollera alltid under rörelse.
4. Bedöva. Kontrollera att patienten inte har allergier mot lokalbedövningsmedel. Om man värmer Lidocain/Carbocain till kroppstemperatur gör det mindre ont, kan vara bra när man skall bedöva barn. Man kan även blanda med bikarbonat för samma effekt, men det påverkar stabiliteten hos läkemedlet.
5. Suturera med lämplig metod. Studier visar att vävnadsklister och suturer har samma goda resultat, medan endast steri-strips har något sämre. Välj helst suturer om det är på ett ställe där det är mycket drag i huden. Om det är väldigt mycket drag - sy madrass-suturer som håller bättre. Om man använder vävnadsklister runt ögat - akta ögat! Ett tips här är att använda tyngdlagen och tippa patienten med huvudet nedåt så att klistret inte kan hamna i ögat. Man kan även använda något fett material som salva att täcka ögat med, då fäster inte klistret.
Vi vill ju inte att sådant här händer: http://www.expressen.se/nyheter/1.2679082/janina-3-fick-ogat-ihoplimmat-av-lakare
6. Profylaktisk antibiotika skall övervägas om sår hos diabetiker, immunosupprimerade eller vid sår på händer/fötter/ansikte.

Troligtvis har alla träffat den cortisonbehandlade patienten med skör, cortisontunn hud? Så fort man sätter ett stygn i huden och försöker dra ihop såret - trasas huden sönder och stygnet släpper. Michelle hade ett väldigt bra tips här - att använda en kombination av steri-strips och suturer. Adaptera sårkanterna först, tejpa över med steri-strips och sy sedan igenom steri-stripsen - då håller huden. Voilá! (Ett annat mindre snyggt alternativ är att använda staples).



Ref: Tintinalli / Michelle Lin

/NA

Wellens' Bonus

$
0
0
Jag hade endast 2 fall med Wellens' syndrom i min fallbank, men nu har jag fått ett till fall mailat till mig av en kollega!

Min kollega, som jobbar som vikarierande underläkare här i Lund, har läst posterna om Wellens' på bloggen och vi har diskuterat syndromet på jobbet. Häromdagen när han befann sig i triageområdet som triageunderläkare får han in en 56 år gammal kvinna som remitteras in från VC. Hon var helt frisk, inga mediciner eller andra konstigheter. Hon beskrev symptom med ansträngningsutlöst bröstsmärta sedan 1 månad tillbaka och även ibland viss smärta vid vila. Nu på akuten hade hon ingen smärta i bröstet, men lite smärta vid halsen. EKG:t visar "wellenoida" omisskänliga bifasiska T-vågor. Kollegan känner direkt igen det från bloggen, medan EKG-maskinen tolkar det hela som "ospecifika T-vågsförändringar". Det skrivs en remiss för coronarangio redan från akuten och denna visar såklart en tät stenos i proximala LAD!

Fantastiskt!



Inspiration till att fortsätta att blogga om spännande fall infann sig direkt - och nu blir det snart en serie om Sgarbossa-kriterierna för ischemi vid vänstergrenblock. (De är otroligt mycket lättare än man kan tro!)

/NA

Bloggande kollegor

Brian Goldman om att göra misstag

$
0
0

Visst finns det många bra TED föreläsningar, den nedan är dock i särklass. Brian Goldman, akutläkare från Mount Sinai, NY (Scott Weingart's arbetsställe) pratar om misstag han gjort i karriären och sina lärdomar av det. Mycket inspirerande föreläsning där publiken stod upp och applåderade i slutet, sällsynt!

---updatering: det visar sig att det finns två Mt Sinai sjukhus, ett i NY och det andra i Toronto varifrån B Goldman är!



/DTH

Vänstergrenblock - sluta tolka!? Eller?? Vad säger Sgarbossa?

$
0
0
Hur många gånger har man inte fått höra att om en patient har ett känt vänstergrenblock på EKG:t så är det omöjligt att göra någon ischemi/infarkt-diagnostik? Enligt mina nyligen studerande underläkarkollegor så lärs det på läkarutbildningen ut att man kan "sluta tolka" EKG:t om patienten har ett känt vänstergrenblock.

What!? säger jag bara! Sgarbossakriterierna för ischemi/infarktdiagnostik under vänstergrenblock kom ut redan -96 och visar hur man väldigt lätt och enkelt kan upptäcka ischemi trots att ett tidigare vänstergrenblock föreligger. Har patienten ett nytillkommet vänstergrenblock, så är det fortfarande angio som gäller. (Även om det kommer mer och mer studier om att ett nytillkommet vänstergrenblock faktiskt inte riktigt kan jämställas med en STEMI).

Ja, jag vet, det känns som om det är något nytt och krångligt att lära sig, och det skall säkert mätas och räknas och grejas och man måste komma ihåg en massa detaljer. Men så är det icke! Jag blev högeligen förvånad när jag gick igenom kriterierna över hur otroligt simpla de är att komma ihåg, och hur många EKG man faktiskt hade kunnat titta lite närmare på under åren.

Som lök på laxen går även Sgarbossakriterierna att använda på pacemaker-EKG, eftersom en pacemaker producerar ett vänstergrenblocksutseende. Strålande! Nu har vi 2 st tidigare icke-tolkningsbara EKG som går att tolka!

Då skall vi se - en länk till Sgarbossas artikel har vi här, och kort och gott kan man koka ner kriterierna till diskordans och konkordans. Diskordans är när majoriteten av QRS går åt ett håll och majoriteten av ST går åt ett annat håll. Har man ett negativt QRS-komplex, skall ST-komplexet vara positivt och vice versa. Så ser ett normalt vänstergrenblock ut.

Har man däremot konkordans, med exv. konkordant ST-höjning i avledningar med positivt QRS-komplex (5 poäng), eller konkordant ST-sänkning i V1, V2, V3 vid negativt QRS-komplex (3 poäng) - då är det illa och patienten har en möjlig pågående ischemi!
Det finns även ett tredje kriteria och det är när diskordansen är överdriven. QRS går nedåt, ST går uppåt, men överdrivet mycket uppåt, över 5 mm (2 poäng). Detta kriterie är inte lika starkt som de andra, men räknas dock med eftersom det är associerat med sämre prognos.

Har man lika med eller över 3p, är specificiteten för en akut hjärtinfarkt 90%!



På bilden ses exempel på de tre typerna av Sgarbossakriterier. Längst till vänster, konkordant ST-höjning - ger 5 poäng. I mitten, överdriven diskordans, med QRS nedåt och sedan väldigt diskordant komplex med över 5 mm höjning uppåt - ger 2 poäng. Längst till höger, konkordant ST-sänkning nedåt i V1, V2, V3. För detta sista kriterie gäller endast V1, V2 och V3 medan för de andra räcker det att man ser det i vilken avledning som helst, och en enda avledning räcker.

De exakta reglerna är:
  • ST elevation > 1mm in leads with a positive QRS complex (concordance in ST deviation) (score 5) 
  • ST depression > 1 mm in V1-V3 (concordance in ST deviation) (score 3) 
  • ST elevation > 5 mm in leads with a negative QRS complex (inappropriate discordance in ST deviation) (score 2).

I princip kan man snabbkika på ett vänstergrenblocks-EKG och kontrollera QRS och ST i varje avledning; upp/ner, upp/ner, upp/ner osv och för patientens skull, hoppas på att man inte hittar några upp/upp eller ned/ned. :-)

Såklart skall vi koppla detta till ett fall på akuten som vi såg häromveckan, och det kommer i nästa bloggpost! Då blir det till att tala om vilket eller vilka kriterier som är uppfyllda!

/NA



Ref:
* UpToDate Goldberger.
* Sgarbossa EB, Pinski SL, Barbagelata A, Underwood DA, Gates KB, Topol EJ, Califf RM, and Wagner GS. Electrocardiographic diagnosis of evolving acute myocardial infarction in the presence of left bundle-branch block. GUSTO-1 (Global Utilization of Streptokinase and Tissue Plasminogen Activator for Occluded Coronary Arteries) Investigators. N Engl J Med 1996 Feb 22; 334(8) 481-7. doi:10.1056/NEJM199602223340801 pmid:8559200. PubMedHubMed [LBTB]

Färskt lokalproducerat

Sgarbossa - EKG

$
0
0
Ok! Då testar vi Sgarbossakriterierna då! Som vanligt har jag kontrollerat fallet med vår EKG-guru Amal Mattu. Han önskade dessutom att få använda det här spännande fallet för sina egna fallpresentationer!

Det är en fredagkväll på akuten och en 72-årig man inkommer pga bröstsmärtor. I journalen kan man läsa att patienten har hypertoni, stroke, angina och DVT sedan tidigare. Patienten har i 2h haft tryck i bröstet centralt som inte viker på nitro, ingen utstrålning. EKG i ambulansen visar vänstergrenblock sedan tidigare. Vitalparametrar tas; Sa02 95%, Blodtryck 110/65, Puls 65, RLS 1.

Ett 12-avlednings-EKG tas och visar följande:




Man beslutar att patienten skall tas till HIA och efter en stund försämras tillståndet med sjunkade blodtryck och misstänkt kardiogen chock. Ett nytt EKG tas, som ser ut så här:




Patienten tas snabbt till angiolab och man öppnar en akut ocklusion i högerkärlet och noterar även en kronisk ocklusion i LAD med kollateraler, som lämnas.

Vilka avledningar är det som uppfyller kriterierna helt säkert i EKG 1 och EKG 2?

/NA

Sgarbossa

$
0
0
Ok! Efter ett litet uppehåll i bloggandet är det väl dags att titta närmare på Sgarbossakriterierna i föregående EKG! Tack för alla kommentarer - ni har såklart rätt allihop! Mer eller mindre.

EKG nr 1 uppfyller definitivt Sgarbossakriteriet konkordant ST-höjning i avledning II, även avledning III och aVF ser suspekta ut. Som Nicholas skriver, man hade gärna velat att jämföra med ett gammalt EKG, men det hade nästan blivit för uppenbart då, så det har jag inte publicerat med flit. Om ni tittar på rytmremsan som är just från avledning II, så syns konkordansen mycket tydligt där. Det bör alltså ge 5p och en tur till angiolab.

EKG nr 2 har utvecklat konkordant ST-sänkning i de högersidiga prekordialavledningarna. Nu är vi då uppe i 8p totalt, och vid denna tidpunkt var den kliniska bilden alarmerande med kardiogen chock.





/NA

Checklistor inom Akutsjukvården

$
0
0
Flyget använder dem redan, och vi har även läst i Läkartidningen hur checklistor för CVK-inläggningar sparar både patienterna från infektioner och landstinget från dyra kostnader.
Kan det även vara något för Akutsjukvården?













Här följer en kort presentation från 2 av våra flitiga läkarstudenter:

Har du någon gång dunkat huvudet i bordet i frustration över en komplex patient? Kanske svurit över en överfylld akutmottagning? Var lugn, räddningen är kommen (?). Här följer en presentation enligt SBAR:


S- Nu är de här! De efterlängtade(?) checklistorna från Dr ED MD:s factory of dreams kommer finnas tillgängliga på storakuten den 12/3.

B- Vi är två läkarstudenter på termin 10 som tillsammans med Eric Dryver jobbar med ett projekt att införa checklistor på storakuten. Checklistor har sedan länge använts inom flygindustrin och militären, och har nu (trots initial skepsis) även börjat användas inom den medicinska världen med goda resultat. Det tydligaste exemplet på detta är ju WHO:s surgical safety checklist (som inkluderar den sk. ”time out:en”) som används på OP. Frågan om checklistor kan appliceras på en akutmottagning är dock ännu dåligt studerat vilket vi hoppas kunna ändra på. Så hur skulle detta kunna fungera?
          Diagnostiska fel beror på bristfällig informationssamling och tolkning; checklistor borde kunna förebygga detta samt effektivisera informationsinhämtningsprocessen.  Crowding i sig är ett hot mot patientsäkerhet, och checklistor kan även användas för att tidigt styrka beslut om inläggning eller hemgång.

A- Checklistor är tänkta att användas vid anamnesupptagningen för de vanligaste sökorsakerna: buksmärta, bröstsmärta, dyspne, yrsel, tillfällig medvetandeförlust, huvudvärk, huvudskada, allergi, neurologiska bortfall. De är sammanställda av Eric Dryver och granskade av hans team. Dessa checklistor kommer ägas av Lunds akutmottagning och all personal på akuten uppmuntras att hjälpa till med dess utveckling/innehåll i sann Wikipedia-anda (med lite högre krav på evidens…).
          Rent praktiskt kommer de att följa med METTS-bladet från triaget, allt för er bekvämlighets skull! Alla checklistor och referensmaterial kommer även samlas i en mapp (Akutens riktlinjer) på skrivbordet på akutens datorer.  Mer info om användning, syfte och annat intressant kommer komma på morgonmöten och uppsatta affischer

R- Använd checklistorna under testperioden (12/3- 4/5)! Vi kommer finnas på akuten för frågor, synpunkter, klagomål och utskällningar (och dessutom bjuda på nåt gott).

Pär Areskoug och Peter Hammarlund

/NA

SvD om Akutsjukvård

Vad kan specialister i akutsjukvård tillföra akutsjukvården?

$
0
0
SWESEM bjuder in till informationskväll om akutsjukvård

För att möta behoven av en patientsäker och effektiv akutsjukvård väljer allt fler sjukhus över hela Sverige att börja utbilda specialister i akutsjukvård, akutläkare. Men vad skiljer akutläkare från andra specialister på akuten? Varför har akutläkare bäst förutsättningar att förbättra patientflödena och minska väntetiderna på våra akutmottagningar? Är akutläkare den bästa lösningen för både de större och de mindre sjukhusen?

Akutsjukvård har varit en godkänd specialitet sedan 2006, men utbildningen av akutläkare i Sverige började redan 2000. Ändå är det få som känner till att vi finns och hur vi arbetar. SWESEM vill därför bjuda in alla som arbetar med och för en bättre akutsjukvård på en informationskväll.

Tid: Tors 3 maj, kl 17.30-20.30

Plats: Aulan på Södersjukhuset i Stockholm

Amal Mattu Video Case

$
0
0
För alla er som inte kan få nog av spännande EKG-fall, ta en titt på Amal Mattu's video cases som publiceras varje vecka på: http://ekgumem.tumblr.com/archive

Där kan man få se mer Wellens, Wellens mimics och andra spännande fall!

Senare i veckan kommer jag att publicera ännu ett Sgarbossa-fall, den här gången pacemaker-EKG (som ju ger vänstergrenblocksutseende) med pågående ischemi.

/NA

Läkartidningen om överbelastning, "crowding", på akuten

Pacemaker-EKG med ischemi enl Sgarbossa

$
0
0
Då tycker jag att vi avslutar Sgarbossa-serien med ett sista EKG! Som jag skrivit förut, kan man använda Sgarbossakriterierna även för pacemaker-EKG som ju får ett vänstergrenblocksliknande mönster.

Här har vi en gammal man som söker akuten pga bröstsmärta. Han är snart 90 år gammal och har haft flertalet hjärtinfarkter förut samt är CABG-opererad och har en pacemaker.

EKG ser ut som följande:



Ser ni vilket kriterie som är uppfyllt?

/NA

Sveriges Radio på traumaövning


Akutsjukvård basspecialitet?!

$
0
0
Socialstyrelsen har idag presenterat sin översyn av läkarnas specialitetstindelning. Förslaget skickas nu på remiss. (Vi håller tummarna!)


Intoxikation med Tricykliska antidepressiva (TCA)

$
0
0
Jag tänkte presentera ett av mina allra första allvarliga intoxikationsfall som är nästan 10 år gammalt vid det här laget - men likväl intressant!

TCAär ett av de farligaste läkemedlen man kan intoxikera sig med eftersom höga doser ger cardiotoxisk påverkan. Av detta följer ökad QRS-bredd pga påverkan på snabba Na-kanaler med en sk "membranstabiliserande" effekt. TCA ger även antihistamin effekt och en antikolinerg effekt med symptom som vid antikolinerg intoxikation. Det finns en mycket god korrelation mellan förgiftningens svårighetsgrad och graden av EKG-påverkan (QRS-bredd exv).

Här har vi en ung tjej med borderline personlighetsstörning och känd depression som kommer in efter att ha svalt 150st tabletter Sensaval 25 mg (TCA). Patienten har ringt ambulansen direkt efter intaget.

Den höga toxiciteten och kort tid efter intag motiverar ventrikelsköljning vilket utförs med visst tablettutbyte. Aktivt kol ges via sonden. Patienten är vid denna tidpunkt vaken, RLS 1, stabil i vitalparametrar med SaO2 100% på luft, puls 90, BT 130/85. EKG ser ut så här:


Normal sinusrytm, QRS-bredd < 100.

Patienten inlägges för övervakning på MAVA.
Hon sjunker efter ett tag i medvetandegrad (antihistamineffekt) och utvecklar på EKG tilltagande QRS-bredd, 127 ms som max (TCA-effekt). EKG ser ut så här:



Man ger NaBic 200 ml (50mg/ml i.v. under 10 min) och pga utebliven effekt ges även NaCl 9% 250 ml + 160 mmol Addex-Natriumklorid .



QRS-bredden fortsätter att vara förlängd varför behandlingen upprepas efter en timme med NaBic 100 ml och NaCl 9% 100 ml + 160 mmol Addex-Natriumklorid. Na vid inkomst var 141, och Na stiger nu till omkring 154 som mest. pH var 7,37 vid ankomst till akuten och steg till 7,45 som mest. QRS-bredden går långsamt mot det normala.

Patienten är nu mer agiterad, förvirrad och hallucinerar (antikolinerg effekt), och kräver flertalet doser bensodiazepiner för att hålla sig lugn, sammanlagt Stesolid 35 mg.

Nytt EKG tas varje timme och behandlas på inslagen väg med NaBic och NaCl. Två dagar efter har QRS-bredden normaliserats till 94 ms och patienten flyttas till psykiatrin för vidare vård.


Vad säger UpToDate?

QRS duration — In one prospective series, patients with a QRS duration less than 100 msec did not suffer a seizure or a ventricular arrhythmia; those with a QRS duration >100 msec had a 26 percent chance of seizure, and those with a QRS duration >160 msec had a 50 percent chance of a ventricular arrhythmia. Although some authors have questioned the utility and reproducibility of QRS duration analysis, other studies confirm the predictive value of QRS duration for seizure and ventricular arrhythmia

Sodium bicarbonate — Treatment with hypertonic sodium bicarbonate is warranted in patients with TCA poisoning who develop widening of the QRS interval >100 msec or a ventricular arrhythmia. Most patients with TCA-induced QRS interval prolongation respond to bicarbonate therapy.
The initial dose is 1 to 2 mEq/kg given as a rapid IV push through a large bore IV catheter. In adults, one common dose is two to three vials or prefilled syringes (50 mL each) of 8.4 percent sodium bicarbonate. It is useful to run a continuous 12-lead ECG during the infusion, to demonstrate the presence (or absence) of narrowing of the QRS complex, a decrease in the R wave amplitude in lead AVR, or resolution of the arrhythmia.

The benefit of sodium bicarbonate is probably due to both an increase in serum pH and the increase in extracellular sodium. The increase in serum pH favors the neutral form of the drug, making it less available to bind to sodium channels. Increasing the extracellular sodium concentration increases the electrochemical gradient across cardiac cell membranes, potentially attenuating the TCA-induced blockade of rapid sodium channels.

Andra membranstabiliserande läkemedel (där man alltså kan använda samma behandlingstaktik med startdos NaBic 200ml) är klass 1 antiarrytmika (lidokain, procainamid, flecainid exv), citalopram, kokain, karbamazepin, propranolol, kinin och verapamil (+ även dextropropoxifen i hög dos). 

/NA

Sjukhusläkaren om Akutsjukvård

SPUR-granskning av Akutsjukvård

$
0
0
Akutkliniken i Lund är nu den första kliniken i Sverige som är SPUR-granskad och godkänd med avseende på Akutsjukvård!


/NA


SPUR-resultatet

Viewing all 25 articles
Browse latest View live