Flyget använder dem redan, och vi har även läst i Läkartidningen hur checklistor för CVK-inläggningar sparar både patienterna från infektioner och landstinget från dyra kostnader.
Kan det även vara något för Akutsjukvården?
![]()
Här följer en kort presentation från 2 av våra flitiga läkarstudenter:
Har du någon gång dunkat huvudet i bordet i frustration över en komplex patient? Kanske svurit över en överfylld akutmottagning? Var lugn, räddningen är kommen (?). Här följer en presentation enligt SBAR:
Kan det även vara något för Akutsjukvården?
Här följer en kort presentation från 2 av våra flitiga läkarstudenter:
Har du någon gång dunkat huvudet i bordet i frustration över en komplex patient? Kanske svurit över en överfylld akutmottagning? Var lugn, räddningen är kommen (?). Här följer en presentation enligt SBAR:
S- Nu är de här! De efterlängtade(?) checklistorna från Dr ED MD:s factory of dreams kommer finnas tillgängliga på storakuten den 12/3.
B- Vi är två läkarstudenter på termin 10 som tillsammans med Eric Dryver jobbar med ett projekt att införa checklistor på storakuten. Checklistor har sedan länge använts inom flygindustrin och militären, och har nu (trots initial skepsis) även börjat användas inom den medicinska världen med goda resultat. Det tydligaste exemplet på detta är ju WHO:s surgical safety checklist (som inkluderar den sk. ”time out:en”) som används på OP. Frågan om checklistor kan appliceras på en akutmottagning är dock ännu dåligt studerat vilket vi hoppas kunna ändra på. Så hur skulle detta kunna fungera?
Diagnostiska fel beror på bristfällig informationssamling och tolkning; checklistor borde kunna förebygga detta samt effektivisera informationsinhämtningsprocessen. Crowding i sig är ett hot mot patientsäkerhet, och checklistor kan även användas för att tidigt styrka beslut om inläggning eller hemgång.
Diagnostiska fel beror på bristfällig informationssamling och tolkning; checklistor borde kunna förebygga detta samt effektivisera informationsinhämtningsprocessen. Crowding i sig är ett hot mot patientsäkerhet, och checklistor kan även användas för att tidigt styrka beslut om inläggning eller hemgång.
A- Checklistor är tänkta att användas vid anamnesupptagningen för de vanligaste sökorsakerna: buksmärta, bröstsmärta, dyspne, yrsel, tillfällig medvetandeförlust, huvudvärk, huvudskada, allergi, neurologiska bortfall. De är sammanställda av Eric Dryver och granskade av hans team. Dessa checklistor kommer ägas av Lunds akutmottagning och all personal på akuten uppmuntras att hjälpa till med dess utveckling/innehåll i sann Wikipedia-anda (med lite högre krav på evidens…).
Rent praktiskt kommer de att följa med METTS-bladet från triaget, allt för er bekvämlighets skull! Alla checklistor och referensmaterial kommer även samlas i en mapp (Akutens riktlinjer) på skrivbordet på akutens datorer. Mer info om användning, syfte och annat intressant kommer komma på morgonmöten och uppsatta affischer
Rent praktiskt kommer de att följa med METTS-bladet från triaget, allt för er bekvämlighets skull! Alla checklistor och referensmaterial kommer även samlas i en mapp (Akutens riktlinjer) på skrivbordet på akutens datorer. Mer info om användning, syfte och annat intressant kommer komma på morgonmöten och uppsatta affischer
R- Använd checklistorna under testperioden (12/3- 4/5)! Vi kommer finnas på akuten för frågor, synpunkter, klagomål och utskällningar (och dessutom bjuda på nåt gott).
Pär Areskoug och Peter Hammarlund
/NA